Ett hus gestaltning är alltid ett resultat av ett antal parametrar som påverkar dess slutgiltiga form. Platsen, omgivningen, historien, tidpunkten, regionala särdrag, olika programkrav samt arkitektens förmåga att sammanbinda dessa till en gestaltningsidé.
Platsen i detta fall är belägen mellan Kullavägen (Maria Park) och Maria station längs med den kommande Maria Stationsgata som leder fram till Maria Station.
Området är idag obebyggt ,men i närområdet finns bebyggelse längs Kullavägen närmst Maria Park i form av hus 3 till 6 våningar huvudsakligen i rött tegel och vit puts.
Den valda typologin och placeringen har gjorts utifrån det stadsmässiga sammanhang byggnaden förväntas stå i.
Det byggda förslaget har hämtat referenser från den klassiska kvartersstrukturen med en privat innergård och offentligt gaturum. Tomtens topografi med stora nivåskillnader har gjort att huset består av två delar som satts samman med smala gränder mellan varandra.
Detta har sedan inneburit att vi valt två olika karaktärsdrag på husen, där fönstersättning och balkonger, mm är olika.
De fyra trapphusen har sedan getts en individuell färgsättning som bryter ner byggnaden i fyra delar och skapar en variation, som funnits lång tid tillbaka i den traditionella stenstaden, samtidigt som den berättar skillnaden, om vilket trapphus man som boende tillhör.
Valet av tegel som huvudsakligt fasadmaterial har varit självklart för oss både utifrån den lokala traditionen i Helsingborg men också utifrån att tegel är ett hållbart och vackert material.
Teglets kulörer är valt efter det färgspel som förekommer på både byggnader och mark i nordvästra Skåne. De olika sidorna på kvarteret har getts olika dignitet beroende på vart fasaden vänder.
Mot Maria Stationsgata har rött och svart tegel valts, som vi anser ger en högre grad av stadsmässighet och formalitet (detta är ju huvudgatan) medan mot de mer informella lokalgatorna ges en ljusbeige och gulorange ton, dessa trängre gaturum behöver ljusare fasader.
På alla sidor har vi önskat visa markerade socklar som hjälper till att bryta ned skalan och ge upplevelser av byggnaden när man rör sig längs fasaden i ögonhöjd, men också den varierade takfotslinjen skapar variation i det större rummet.
Mot Maria Stationsgatan finns också en högre bearbetningsgrad av fasadernas detaljer och uppdelning av fasaden i flera delar och olika fasadmaterial som rött, svart tegel och vitt glaserat tegel. Dessutom falsad plåt, färgade fasadskivor och perforerad plåt . Vidare finns här en större grad av mönstermurning och reliefmurning än mot de andra gatorna.
För att definiera hela områdets (storkvarterets) avslutning har det södra hörnet getts en egen karaktär, som skiljer sig från de andra för att just ge området en början eller slut, också detta är ett exempel på element man hittar i klassisk stadsbyggnad.
Det vita hörnet med dessa utskjutande vita balkongboxar är just ett sådant uttryck.
Angreppsättet med olika gestaltningsmässiga nivåer finner vi överallt i våra städer, paradgatorna mer påkostade , medan bakgatorna har en enklare och mer informell karaktär.
Det har varit en prioriterad uppgift att byggnaden tillför det offentliga gaturummet aktiviteter och därmed trygghet vilket i det längre perspektivet medför att Maria Stationsgata blir en attraktivare gata att röra sig längs. Genom att vända entréer och balkonger mot denna sida tror vi att det har tillskapats goda möjligheter att uppfylla denna ambition.